Frihet eller trygghet

Frihet är för mig nära sammankopplat med existens. Jag existerar inte utan frihet. Jag lever men jag är inte levande. Frihet är en väldigt individuell upplevelse. Men jag tror att många förväxlar frihet med trygghet. Jag hör ibland människor som säger, "jag är fri att göra som jag vill". Men är de verkligen det? Somliga menar att ett fast jobb med en lön som kommer in på kontot varje månad ger dem frihet. De kan köpa vad de vill, de kan åka vart de vill och de kanske har ett fint hus som de kan komma och gå till som de vill. Men är det verkligen frihet? Några tycker säkert det. Men för mig hänger frihet ihop med kreativitet. Jag mår bra när jag får skapa, det kan vara ett grönsaksland, en tavla, en text eller varför inte en halsduk. När jag får uttrycka mig och leva ut min kreativitet då är jag fri. Det har tagit mig nästan hela mitt vuxna liv att inse att min hälsa är helt beroende av min kreativitet och frihet. Eller egentligen har jag vetat det länge men jag har ändå försökt att anpassa mig, skärpa till mig och foga mig efter normen. Passa in. Det har blivit som en ond cirkel, när jag lönearbetar heltid hämmas min frihet. När friheten hämmas stryps kreativitet. När kreativiteten inte får utlopp försämras min hälsa. Jag använder ordet lönearbetar eftersom det är skillnad på arbete och arbete. Jag arbetar hela tiden men jag är beroende av att själv kunna styra när, var och hur jag arbetar. Det linjära arbetslivet som startar på en viss tid och slutar på en viss tid tar död på allt vad kreativitet heter.  När jag resonerar så säger många "du måste ju ha en anställning så att du vet att det kommer in en lön". Nä, jag måste inte det. Hälsa är lika med produktivitet. Utan min hälsa är jag varken produktiv eller effektiv. Så jag måste välja hälsan. Men det innebär ju också att jag väljer att leva ett enklare liv. Jag har levt "Svenssonlivet" med hundra tv-kanaler och massor av prylar. Men i ett sådant liv är det inte jag som äger prylarna, det är prylarna som äger mig. Jag är inte fri. Jag vill inte leva så längre, istället anammar jag det klassiska uttrycket, "man få mätta mun efter matsäck" så jag väljer att följa mitt hjärta och lyssna på min kropp. Livet är fullt av möjligheter, det gäller bara att ha ögonen öppna och frihet och mod att gripa dem när de kommer. Inte låta sig låsas fast med sinnena stängda i en falsk värld av trygghet.

Med kärlek
Eivorsdotter