Mitt tredje liv

Det känns nästan som att jag har blivit välsignad med ett tredje liv. Eller åtminstone så har livet gett mig en tredje chans. Mitt första liv startade med att jag fick barn som väldigt ung, 16 år gammal bara. Det livet präglades mycket av "vuxensaker", jag fick växa upp och ta ansvar väldigt fort. Jag var redan då en väldigt ansvarstagande person så det gick av bara farten. Men det var så mycket annat jag blev tvungen att lära mig fort. Jag gjorde allt för att klara av och bevisa att jag var en lika duktig mamma som "riktiga" vuxna. Det var som att leka mamma, pappa, barn fast på riktigt. Jag gjorde allt man skulle fast baklänges, födde barn, började arbeta, skaffade utbildning och tog körkort. Tyvärr med en man vid min sida som inte alltid var så snäll. I sju år levde jag det livet. Mitt andra liv präglas av storfamiljsliv. Många barn, egna och bonus. Och arbete, arbete, arbete, jag gick en högskoleutbildning, jobbade extra och drev periodvis eget företag. Jag pluggade lite till, tog hand om alla barn, jobbade ännu mer och var godman. Började doktorera och PANG, gick in i väggen. Med facit i handen så ser ju jag också att det inte var så konstigt. Under större delen av denna tiden levde jag också i en väldigt kämpig relation som lyckligtvis slutade med en separation för snart tre årsedan. Men det var också här jag började ställa om mitt liv. Alla utmaningar och hinder jag har mött har ändå lett mig mot mitt mål. Mitt tredje liv som nu ligger framför mig består av hälsa, harmoni och lugn. Ett visst mått av egoism finns även nu för tiden. Jag lägger inte längre varken kraft eller energi på människor som inte förtjänar det. Det låter hårt men jag tror att vi alla har mött dem, energitjuvarna som bara tar men aldrig ger. I mitt nya tredje liv går hållbarhet som en röd tråd i allt jag gör. Jag prioriterar min hälsa, trygghet och umgänge med mina barn. Jag downshiftar och tänker minimalistiskt. Jag vill ge utrymme till att umgås, samtala, odla och promenera. Några av mina gamla vänner tycker säkert att jag har blivit konstig. Men så är inte fallet, mitt riktiga jag har alltid funnits här, jag har bara inte låtit mig få komma fram. Det är tråkigt om vänner försvinner men jag ser med spänning och nyfikenhet fram emot mitt nya liv med nya möten, upplevelser och erfarenheter.

There are places to be, things to see and people to meet <3

Eivorsdotter